johanwester

...3-0 i derbyt, jag hör vågorna slå utanför fönstret, min öl är kall och jag börjar bli pepparkaksbrun.

Efter 65 timmars uppeggande - fan jag är nog göteborgare trots allt - påskarbete är man som morfar brukar säga: "Som ett utaschetet äpplamos".

Inte på resande fot, inte fysiskt i alla fall – ett litet blogginlägg ändå, nej, jag tänker inte blogga regelbundet, det är för sent för det, men bara några tankar om livet, med å, ä och ö, det var längesedan, och nu skriver jag förstameningar långa som Ulf Lundell, dags att sätta punkt, i alla fall en liten en.

 

I sajberspace, fritt svävande, bland streamade Sundinmatcher och facebookuppdateringar.

Och James går inkaleden, Jimmy är i Ecuador, California-Johnny känner sig nästan hemma bland jordbävningar i San José och Lokis is still loco och åren går och folk fyller år och jag ser på bilder av folk som jag såg som barn, som är stora nu, gamla, med rynkor, barn i skola och utgångna bäst-före-datum.

 

Som jag.

Fast inte i natt.

Nåt har gått fel, jag reser bakåt i tiden, som Benjamin Button.

Jag har fått en gigantisk röd finne på näsan!

Glömt bort hur man gör. Testar tandkräm. Kallt, baddar i sprit, enda jag har är absinth i botten av en tjeckisk flaska. Det närmaste jag kommit "Klockan är 03-45, Absinthen är slut" sen magazinstiden.

Det är längesen nu.

Galna tider.

När röven inte hängde så.

När jag var vacker, eller yngre.

Men vafan, jag har en stor finne på näsan.

Så jävla gammal kan jag inte vara.

 

Resan fortsätter.

London i januari, Rom i mars, Thailand i april, New York i maj.

Kanske skriver nåt litet då.

Efter att jag gjort en slutsummering av Sydamerika.

Så fort jag är vuxen nog, finnen läkt ut och Sundin gjort mål.

3-3 i Vancouver

1-0 till finnen här.

Tajta matcher - kan bli sudden, lång resa kvar, ingen death.

Han har legat gomd lange.
Hukat som en hund i nattens skugor.
Inte ens en ryckning i ett ben, inte en skakning i en arm.
Men haromkvallen vaknade han till liv.
De tva oversta skjortknapparna rok.
Benen for runt som virvelvindar.
Blicken var bestamd och forforisk.
Salsakungen var tillbaka!
Unga vackra Alida fran Philly drog upp mig pa dansgolvet och sedan korde jag tva timmar nonstop.
Jag dansar aldrig hemma.
Jag dansar aldrig nykter.
Men ge mig en bra latinsk salsalat och jag ger mig upp pa golvet direk .- bailar!
Adam var valdigt imponerad.
Och nej, det fins inga bildbevis, men jag var bra :-)

BAKVARK 1
Min svanskota ar sa om att jag knappt kan sitta efter den dar jakla bussresan fran Peru.

PLANTAS Y BLANCOS
Vart lilla hostel, ar fantastiskt trevligt.
Ett trevaningshus helt i vitt, bade utvandigt och invandigt, och overallt, jag menar overallt, ar det vaxter och blommor, darav namnet.
Sen bjuds en fantastisk frukost for tva dollar, ja de anvander greenbacks har, och dessutom finns en harlig takterass, dar man kan spana ut over mysiga Banos, lasa en god bok och lyssna pa Jack Johnson.
Mitt och Adams rum ar 7,50 dollar per skalle med eget bad, stadning och frascha handdukar varje dag.
Och vattnet i duschen ar underbart varmt, det ar man ju inte helt bortskamd med pa den har kontinenten.
Daniel drog till Quito idag, fast han har inte synts till sa mycket, varit med mig och Adam ett par ganger men annars mest hallit sig for sig sjalv.
Forsta kvallen hade vi som sagt salsakval med Alida fran hilly, en ratt stor skotska jag inte minns namnet pa och en brittiska.
Och i gar kval fick vi med en rysk van, Aleksander, som bor i Stuttgart ut pa middag.
Blev dock en tidig kvall for har ar det nya tider..

JAG AR EN BERGSGET - IGEN
...for efter "The Mayham in Mancora" ar det "Back to the nature in Banos"
I gar gav vi oss av ut pa en svindlande vandring i Anderna.
Jag, Adam, James och ett irlandskt par (de tre sistnamnda ar bekantskaper fran Mancora som kommit ikapp oss) satte av uppfor Banos brantaste back, krangde oss vidare langs en djungelvag och sedan besteg vi 668 trappsteg innan vi var uppoe vid utkikspunkten.
Kan saga att de hostades och stionades en hel del innan vi var uppe, herrejaklar vad brant det var.
Men det var det vart.
Utsikten over Banos, vattenfallen och bergen var grym.
Fast mina ben var inte helt frascha nar vi kom ner....

OCH GETEN MASTE BADAS
.for att fa ordning pa musklerna igen blev det ett kvallsbad i de varma kallorna nere i byn.
Ratt skont faktiskt, forst ner i en pool som var 65 grader varm, sen ner i en annan som var tio grader och sen tillbaka i den vatrma igen.
Mjukade upp kroppen lite.

INGA NUMMER FOR MIG
Jag ar onabar i Ecuador, i alla fall nar det galler mobilen.
Inget av mina abbonemang funkar i det har landet.

VIVA CHE
Sag Che Guevarafilmen "The Motorcycle Diaries" pa ett mysigt litet kafe i gar.
Fantastiskt bra film och det gor ju inte saken samre att gamle Che besoker en hel del av de platser jag varit pa under den har resan.
Laste boken haromdagen sa nu ar jag up to date pa hans motorcykelresor minst sagt.
Har last en hel del pa sistone.
Laste Peter Robinsons senaste, underhallande som vanligt, och en dokumentar bok, Pol Pots leende,  om den vanskapsforeningen Kampuchea-Sveriges resa till Kambodja under Pol Pots styre.
Valdigt intressant, ingen fattade nagonting, allt var frid och frojd och stollen Jan Myrdal, fortsatte att forneka allt efterat.
Just nu laser jag en deckare av Simon Beckett som verkar lovande.

EASY RIDERS
Hela stan ar full av Beach Buggies och motorcyklar som man kan hyra for att utrforska de vackra omgivningarna runt Banos.
Sangt ar fusk.
Jag tog cykeln.
Tidigt i morse gav sig samma motionsgang som klattrade trappsteg i gar, ut pa vagarna iforda hjalmar, grenslandes mountainbikes.
Totalt blev det 40 kilometers trampande genom en vacker dalgang mellan gigantiska andiska bergstopar.
Ratt mycket av vagen var nagorlunda nerfor men ibland var det rejalt uppfor och vinden - som hela tiden var rakt emot i vindtuneln mellan bergen - gjorde det rejalt tungt emellanat.
For att inte tala om de branta nerforsbackarna pa daliga grusvagar med stup pa flera hundra meter en sladd ifran.
Da vittnade knogarna.
Fast den sjukaste grejen var nar vi akte igenom en tunnel och jag inte hann fa av mig solglasogonen.
Inget ljus i tuneln, sag inte ett skit, var bara att forsoka se ljuset langt dar bnorta och styra nagorlunda rakt.
Fast det var en riktigt trevlig tripp, omgivningarna bedarande och langs med hela vagen dok vattenfallen upp.
Vi stannade vid ett flertal och hajkade dessutom ner till ett, forst rakt ner i 30 minuter, sen over en svangig hangbro och sa var vi dar.
Efter Iguazufallen ter sig de flesta vattenfal ratt mesiga men det har var helt okej.
Inte lika okej att klattra de 45 minuterna upp.
Bara att torka svetten, halsa en farskpressad juice pa banan, apelsin och annanas och grensla hojen igen.
Efter 40 kilometer nadde vi slutmalet - Rio Negro dar vi lastade upp cyklara pa ett lastbilsflak och gjorde de 40 kilometerna tillbaka dar bak pa flaket.
Ett aventyr det ocksa...


BAKVARK 2
Behover jag papeka att min bak inte ar ett dugg mindre om i dag.
Herrejesus.

MOT QUITO
I morgon bitti sticker jag och Adam mot den ecuadorianska huvudstaden och sedan bar det av hemat pa sondag.

We made it out, but it was hard work!
Jag och Adam, min sydafrikanske resekamrat, lyckades till slut klattra over de vita fangelsemurarna och ta oss ut fran Hostlet Loki del Mar i Mancora, nordvastra Peru.
Men det var inte latt, och det gjorde ont.

Serveras gemensam middag varje kvall pa Lokis, fisk och potatismos i gar, var avskedsmiddag.
Sen borjade overtalningsforsoken.
Skone Jakob fran Kopenhamn, la pa sin basta svenska och bonade och bad om att vi skulle stanna och nar inte det hjalpte borjade han mata oss med shots och konstiga drinkar.
Sydafrikanen Gus var likadan, och Jake pratade om att det var kokkosnotter pa vagen sa att  vi inte kunde aka.
Var faktiskt lite sorgligt att klippa Lokibandet och lamna alla skona lirare men klockan 21.00 i gar gjorde vi en Houdini och brot oss ut.

Och vi klev rakt ut i verkligenheten, sa langt fran vart lilla resortliv man kan komma.
Pa en Camabuss, som definitivt inte var nan camabuss utan mer en ratt ordinar sak dar dasset inte funkade och ac:n lade av.
Hela nedervaningen, dar vi satt var full av en gigantisk peruansk familj med smaungar som skrek, vuxna som tjattrade och folk som var uppe och sprang hela tiden.
Allt kompat till latinsk musik ur skraniga hogtalare...

Tog tva timmar till gransen och den peruanska delen tog visserligen tid men den gick ganska smartfritt.
Samma sak nar vi tog oss in i Ecuador, inga storre problem men sedan blev vi stoppade i en narkotikapolissparr och det blev en ny timmes vantan.
Sen var de fem sista timmarna hyfsat ok aven om jag inte sov sa mycket.

FRAN ETT ROVHAL TILL ETT SKITHUS
Efter 11 timmar var vi framme i Guyanquil, Ecuadors storsta stad.
Kan inte pasta att den gjorde nat storre intryck nar vi rullade in och nar vi last guideboken och den konstaterade att "Enda anledningen till ett besok i Guyanquil var att se vad invanarna var sa stolta over - det finns inget att se" borjade vi undra vad vi egentligen gjorde dar, i ett rovhal till storstad, utan sevardheter men med en jakla massa mygg.

Jag och Adam skakade pa huvudet, vi drar.
Tio minuter senare satt vi pa en skraltig buss norrut.
Mot Banos - skithus, eller toalett om man vill vara fin i kanten, pa spanska.
Blev en ny provning. Vagen var bedrovlig, busschaufforen korde som en galning, och det var stup rakt ner sa fort vi tog oss upp i Anderna igen.
Och i varje liten by vi rullade igenom stannade bussen till och slappte pa fem forsaljare som forsokte kranga mat och godis i nagra minuter medan bussen rullade, sen blev de avslappta en bit ner
Samma visa i varje by.
Allt ackompanjerat av bussmusik och lokala formagor som ville hora sitt eget skral pa sina mobiler.
Detta ihop med taskiga saten och en alltmer om bak gjorde att det inte blev mycket sovit.

Men resan var verkligen vacker, upp genom djungelkladda ander, upp pa 4000 meter och yrsel men som samt, vackert med snokladda toppar runt om.

Nio timmar senare var vii Banos!
En toalettoas!
Banos ligger i en liten dalgang pa 1800 metershojd, framfor staden hanger vattenfallen fran bergen, och till hoger statar en aktiv vulkan (Haft utbrott pa 2000-talet) snoklad pa 6300 meters hojd.
Har ar det naturupplevelser och varma kallor som galler sa nu ska det bli lite aventyrssemester igen.
Kul.
Strosat runt den lilla stan, som ar riktigt mysig, och atit en fantastisk pasta med rakor, eller sa forhojdes kanske smakupplevelsen lite av att jag inte atit pa 20 timmar.

TRES AMIGOS
Jag och Adam hittade ett mysigt litet hostel med varma bad i kallaren.
Checkade in, klev up pa takterassen for att se utsikten.
Men, nej, hej, vem sitter dar!
Daniel!
Min kare resekamrat fran Bolivia och Peru.
Han gillar Banos och har varit har en vecka.
Jakligt kul att ses igen och nu hanger jag med den har resans tva basta buddies.
Kul!

SAKER MAN SER PA STRANDEN
Ett delfinhuvud.
Holl pa att trampa pa det.

SKUMT
Nar man hallde upp den lokala brygden Cristal i Cusco, pa hog hojd i anderna, hann man knappt fa i en skvatt ol i glaset innan hela bagaren var fylld av skum.
I Mancora pa havsniva, var det bara att halla pa, inte en gnutta skum.
Hm, borde kanske hangt med battre pa Joanna Fredings fysiklektioner.
Maste val ha nat med tryck att gora.
Men den enkla och endast nodvandiga slutsatsen ar ju att det ar fan sa mycket lattare att dricka ol pa havsniva.

TUK TUK
Trodde bara att dom fanns i Thailand.
Sa fel jag hade.
De ar overallt i Peru, finns fler tuk tuks an bilar.
Borjade lite smatt i Puno, dar de puttrade omkring en hel del, sen tog det fart i Juliaca, en stad pa 200 000 invanare med 40 000 tuk tuks pa gatorna...
I Cusco, tar backarna ar brantare an i Ulricehamn var det lugnare men i den hektiska djungelmetropolen Iquitos var dom overallt och likadant i Mancora.
1 soles (tva kronor) kostade det for en resa genom stan - helt ok.

VAD VAR DET JAG SA
Torsk mot Burnley, herregud. Nu var det visserligen bara Carling Cup och Wenger monstrade kidsen, men anda - Burnley.

TJOCKSMOCK
Vagde bara 81 kilo pa hog hojd i Bolivia mot 87 i Mancora pa havsniva.
Vet inte om det har nat att gora med trycket eller att olen ar lattare att halla upp i Mancora, fast a andra sidan ville den konstiga maskinen som matte och vagde mig ha det till att jag var 183 mot mina statliga 187 cm.
Jag tror den var helt fel ute, litar mer pa bolivianerna, trevliga manniskor.
Fast a andra sidan rok knappen i mina kammoshorts haromdagen.

LURIGT
Verkar inte ga att ringa till min telefon, folk far bara spanska roster.
Kanske lika bra det, battre an att hora mig snacka skit ;-)
I Ecuador nu och har inte kollat om jag har nan tackning har alls.

1) I'm not going out tonight
2) Well I'm going out but I'm not drinking
3) Im not getting smashed
4) I'm not going out tomorrow
5) Love you??!!

Hallit mig undan fran Loki Hostels i Bolivia och Peru.
Fram till nu.
Sjalva hostlet i sig ar fantastiskt vackert - helt nytt - men totalt livsfarligt.
Folk fastnar har, som ett fangelse.
Helt omojligt att bryta sig ut ur.
Och sa drinkinggames och party varje kvall.
"Ska aka i morgon"
Jo tjenare.
Haft fem valdigt trevliga dagar har men min tidigare sa halsosamma semester har helt sparat ur.
Men nu ar partyt over.
Lamnar Lokis i morgon och ger mig av mot Ecuador.
Jag lovar!

JEG ER EN HUMMER
Glomde att beratta, efter min lilla magincident i Lima kom ju givetvis allergin som ett brev pa posten.
Vaknade mitt i natten pa bussen med en tunga som knappt fick plats i munnen.
Fick ner den med hjalp av kortison och tavegyl men glomde helt bort att jag proppat i mig massa kortison och la mig for en heldag i solen dagen darpa.
Oj, det skulle jag inte gjort - pa kvallen var jag som en stort rodljus och jag har en bild pa mig och kvallens middag, en fantastisk nykokt farsk langost, och vara farger harmoniserar helt perfekt.

...MEN JAG AR INTE VARST
Sprang pa min gamla van Cat (engelska) som jag traffade i Chile och Bolivia och hon slar da alla rekord nar det galler att ha fatt en taskig branna.
Som alla brittiskor ar hon ratt vit i hullet och efter en dag i solen ar hennes rygg rod och laderartad forutom dar hennes bh snoren legat och skylt solen, nu sa ser hon ut och ha fatt en vit spindel tatuerad pa den knallroda ryggen.
Stackarn.

THE CREW OF LOKI
Blir inte latt det har for att ingen kommer som sagt ifran det vita resortkomplexet och det blir bara mer och mer folk.
KARIN (Sverige) min goteborska resevan fran Vietnam kom ner fran New York for en veckas sol men reser i dag tillbaka till kylan.
Var valdigty trevligt att traffa nan som man kanner lite battre an den person man senast sprang pa pa bussen,
ADAM (Sydafrika) Honom sprang jag och Karin pa pa bussen upp fran Lima. En helt underbar snubbe som bott i England de senaste aren. Ser valdigt sydafrikansk ut med sitt svarta skagg.
Fast han har faktiskt inget sydafrikanskt pass. Daremot ungerskt och australiskt.
Har haft en bussbiljett till Ecuador bokad tre kvallar i rad men inte kommit ivag an.
Men i morgon ska vi med gemensamma krafter forsoka ta oss upp till Guyanquill i Ecuador.
GUS (Sydafrika) annu en skon sydafrikan som sparar in sitt boende genom att arbeta i baren pa Lokis vilket aven Jakob (Danmark) Jen (USA) Mike (England och nagra till gor. Kompletta galningar haha.
LERON (Israel) Tokig israel som jobbar for olika hostel och nu var pa lite semester men han hann anda med att jobba fem dagar om dan, kitesurfa, surfa, supa sig valdigt full och ha, som han utryckte det, "Fantastisk sex - jag ar verkligen bra" med sin argentinska vaninna Roxanna.
Min gayradar ar nog totalt av for innan Roxanna kom upp var jag helt overtygad om att den feminina snubben med den ljusa nasala rosten var bog. Men sedan forsokte han talla pa Karin och sen kom ju som sagt Roxanna, som han forovrigt dumpade.
"Vi hade grymt bra sex, alskader nar hon skrek ge mig en son medan vi holl pa, men hon ar alldeles for jobbig att ha att gora med utanfor sangen."
Har, hor och hapna, lyckats lamna Loki.
NIKITA (Sverige)
Fantastiskt (Hennes engelska kompis Hannah, haller nastan samma klass) vacker kvinna med Shakira-har, och blandat svenskt och mellanosternblod i adrorna.
Forsta dagen nar jag sag henne har satt hon och log at mig hela tiden och jag tankte, herrejesus, nu jaklar kanske det kan bli nat men till slut visade det sig att vi sett varandra forut. I fangelset i La Paz. Det var darfor hon utforskade mig sa.
Visste inte att hon var svenska da for hon pratar med bredaste Londondialekten efter tio ar i det brittiska huvudstaden.
Hon ar i alla fall valdigt trevlig att se pà nar hon smorjer in sig med solkram.
SVENSKEN (Sverige) Nu borjar jag tappa namnen har, men det finns en svensk kille till pa Lokis. En surfare som hanger runt Nikita sa mycket han hinner.
Verkar trevlig men vi har inte umgatts sa mycket.
CHRISTINA (USA)
LA-tjej med latinskt blod. Sot men totalt oreglerbar. Tal ingen sprit alls men har i alla fall lyckats halla kvar Adam har i tre dagar fast jag tror inte de kommit langre an till att halla fast varandra.
JIMMIE (Australien)
Bodde fem ar i Uppsala som grabb men kan inte ett ord svenska. En nocturnal varelse som sover hela dagarna.
Kommer ner till baren som ett vrak fram vid sex.
Dricker en Gatorade och sen vaknar han till och da javlar blir det aka av det.
Avslutar oftast kvallarna i en av solstolarna nere vid poolen med en flaska vodka i ena handen och en cola i den andra och sen sa blir det repris dagen efter.
AMERIKANEN (USA) John tror jag han heter, ar ratt saker pa det, trevlig och jag trodde att han stotte pa mig och holl mig undan, haha, men som sagt, gayradarn ar pa helt fel installning har nere pa andra sidan ekvatorn.
Han visade sig vara intresserad av Karin och de tva spenderade en hel del tid tillsammans. Men det verkade ratt platoniskt.

GO GUNNERS!
Fantastisk vandning pa Chelsea i gar!
Fast vi torskar val mot Stoke eller nat sant bonkegang i veckan.

DEN ROSA HUNDEN
Finns en fantastiskt cool gatjycke har i Mancora.
Den ar rosa med sma bruna flackar pa. Totalt kal men sanar som pa en vit mohikan pa huvudet.
Brukar dansa med Jimmie pa natterna, bra taktsinne.

FINA FISKEN
Harligt att vara ute vid kusten igen. Atit helt fantastiskt mat har i Mancora.
Grillad svardfisk, langost, pasta med rakor, mediumgrillad tonfisk.
Nu blev jag hungrig igen.

KLASSISK DVALA
Som sagt, varit en hel del party har, kul som omvaxling men i gar tog det stopp.
Gick upp och la mig for en siesta vid sex.
Vaknade halv fyra i morse trots att Adam varit och bankat pa dorren och forsokt fa ut mig.
Sa i dag ar jag pigg och nu tanker jag ta en lang traningspromenad pa stranden,kanske forsoka surfa lite och dricka fruktjuice.
Leva ett halsosamt liv....the sixth lie of Lokis

Jag tankte skriva brev i dag, och vykort hem, och ta emot ett och annat sjalv.
Bara nio dagar till Sverige nu och hade det varit min forsta resa, langt innan all den har tekniken med sms och mejl, hade jag varit tvngen att posta ett riktigt brev med frimarke for att det skulle komma fram innan jag kommer hem, sa Johan, det ar dags att borja skriva nu och ga till den lokala posten och skicka en halsning till Sverige.
Det kommer bli langt, det kommer bli svart, det kommer bli ljust, det kommer bli vackert, det kommer att bli fult.
Ungefar som livet.
Det har varit en fantastisk resa men det ar dags att borja tanka pa refrangen och

IQUITOS, I AMAZONAS 24/11-MANCORA, i NORDVASTRA PERU
Svettigt i djungeln, sitter pa Texas Yellow Rose och forsoker kyla mig med kall Pilsen nar Tiki, min djungelguide, dyker up. Ledig i dag. Och dricker garna min ol, och pratar, fast han ar en ratt tystlaten indian.
"Johan I follow you to the airport"
Och jag bjuder pa en ol till och sen promenerar vi ner till mitt gamla slitna businesshotell Balthazar.
Tiki vantar i lobbyn medan jag snor ihop mina saker, hinner se en glimt av en kulturell film, ta en dusch och nar jag kommer ut sitter han kvar i lobbyn.
Vi tar en tuk-tuk, 7 soles. Tiki somnar pa vagen trots att trafiken ar manisk och dammet pa grusvagen yr.
Men nar vi kommer fram vaknar han till och foljer med in. Tva timmar till takeoff.
Varfor gor han sa har, jag klarar mig sjalv, vi ar pa en flygplats nu, my hometurf, inte i en djungel full av farliga djur, men jag har inte hjarta att inte lata honom folja med.
Bjuder pa en ol till och sen sager jag att jag maste boarda. Och Tiki tittar pa mig med sorgsna ogon, glom inte mig, och jag ger honom 20 soles och han ler

Sover hela flygresan, traffar tva norrman fran Vestlandet, vi tar en taxi till Miraflores i Lima.
Som att kliva ut i Miami.
McDonalds, Dominos, Burger King, Papa Joes, Starbucks, Tony Romas, stora gallerier, frascha supermarkets.
Djungeln ar langt borta nu.

Checkar in pa Inka Lodge och moter upp min van Karin som var tvungen att gora ett visarun fran New York och beslutade sig for att hanga med mig pa en attadagars badsemester.
Kul att ses igen, vi traffades i Hoi An i Vietnam for nagra ar sen, har setts i NYC och nu sitter vi i Lima pa terassen och snackar i den smakyliga kvallen.
Lagger oss tidigt.
Vaknar pa morgonen.
Kallsvettig, far rusa till toaletten, kaskadspyr, feber, magen helt ur funktion.
Djungeln ar kanske inte sa langt borta
Var nittontimmarsbuss till Macora gar klockan tre. Jag poppar imodium och ipren, dricker resorb och spyr.
Men jag lyckas komma pa bussen och i naagonslags febersvettig dvala kommer jag fram till beachen.
Mycket battre nu, fatt i mig tillrackligt med vatska for att fylla tomrummet och ater igen och nu ar jag redo for beachen.

Ligger pa stranden, Stilla Havets tidvatten ar starkt och floden kommer langre och langre in, till slut tar den halva min sarong.
Svinkallt, fast uppfriskande.
Har en fet australiensk bakdel framfor mig och tva fitta amerikanska surfartjejer till hoger.
Karin ligger bredvid och laser min Che Guevarra bok.
Hon har ett likadant fodelsemarke som M som inte doljs helt av bikinin.

Underbart att vara vid havet igen.
Solen branner fast det kanner jag inte for vinden ar frisk och svarta kitedrakar hanger ute over vattnet.
Slass om utrymmet med svarta stora faglar som star stilla i luften, spanar efter de silverfargade flygfiskarna.
Och sen dyker med en valdig fart, som en kraschande kitedrake, svart att se skillnad pa dom dar ute.
Karibiskt malade hus pa andra sidan stranden, gula, bla, farggranna.

Det har ar semester.
Behover semester. Har tillbringat veckor pa bussar och flyg, sett sa mycket, traffat sa manga, varit uppe tidigt, lagt mig sent, kippat efter andan pa 4660 meter och slagits mot moskitos i amazonas vilda djungler.
Det har varit ett fantastiskt aventyr.
Men jag maste varva ner nu, inte helt latt, laser och lyssnar pa ipoden.
Tanker pa Sverige.
Langtar inte hem, svart att gora det nar man hor om vinterstormar och kaos medan man sjalv ligger pa en exotisk strand, men det ar dags att borja stalla om mentalt.
Jag har en svensk dag pa stranden.
Och det finns sa mycket bra dar hemma ocksa.

SVARTA VYKORT
Ligger pa stranden och laser en kollegas bok, den borjar sa optimistiskt:

Jag dromde en drom som dromde en annan drom
I vilken jag vuxit upp
Blivit en man till sist
Hedervard och rak i ryggen
Med halmhatt och forsiktig sol i nejden (MB)

Men det ar en sorglig bok, men sa vackert skriven.
Lycka till framover

SANGER FRAN VERKLIGHETEN
Hor inte faglarnas skrik nu. Har pluggat i Koss-lurarna och drommer mig hem:

Du säger att du är stark
Att du har vart igenom det här förut
Du kommer fortsätta
Det finns inte mycket mer att säga nu

Vi två hör hemma
I ett rum med inga andra
Om jag var tio år yngre
Skulle jag inte behöva dig längre

Någon dag är jag din jakttrofé som du övergav
Någon dag kanske jag kör över dig här utanför
Varför måste vi döda varandra
Nåt säger mig att du blir borta
En lång lång tid

Jag kommer inte älska dig
För resten av livet
Vill inte leva med tungan hängades utanför
Och tycka synd om mig själv

Jag kommer inte höra av mig igen
Och jag kommer inte ta skuld
Så säg det och få det gjort
Det finns bara ett enda sätt att brinna upp (HH)

xxxxxxxx

Jag saknar min ungdom
Jag vill inte bli gammal
Vi gick i den varma sommarnatten
Med armarna om varandra
Nu sitter jag fast här
I den här sagan om mej själv
Och jag har nästan ingenting längre
Att räkna in när det blir kväll.

Under lyktorna och träden
Förälskade berusade
Av kärleken och vinet
Av nattens regn och rom
Jag är tämjd nu till slut
Fjättrad av historien
Av det liv jag inte visste
Eller kunde veta nånting om
Det finns en död i medelåldern
Och rebellen själv han vet
Att han borde brunnit upp för längesen
Nu är det mesta ensamhet
Nu är dagarna så långa
Och nätterna en snårig skog
Full av hästar, full av ansikten
Dom som älskade, dom som dog.

Har jag älskat än, har jag levt
Har jag varit ett med livet här
Eller har jag slarvat bort allting
Har jag nånsin varit kär?
Var jag kär där i den varma natten
Eller gör avståndet en lögn
Ljuv nog att bära mej vidare
För att än en gång bli ung.

Du längtar hela livet
Sen en dag tar livet slut
Då vet du äntligen: att leva
Är att ständigt längta ut
Att längta efter kärleken
Efter en enda kort minut
Av hemkomst här i kosmos
Längtan efter Gud.   UL


HYLLNINGSBREV TILL KOLLEGOR
Fan Orren, Sveriges basta fotbollskronikor.
Fast det har vi ju vetat lange, men stort grattis till dig din gamle poet och hoppas att du och tjejen klarar er nagorlunda oantastade ute pa stan.
Minns fortfarande det dar kronikan fran EM om de dodarattorna som flot i floden, genialt:
Kvällen före finalen gick jag ner till Donau tillsammans med en burk öl. Satte mig vid flodkanten och drack. Så plötsligt såg jag något flyta i det mörka vattnet. Det var en död råtta. Efter ett tag kom två till.
Råttorna dör i Wien, det börjar verkligen bli dags att lämna stan. Tillbaka till Sverige efter en månad på resande fot. Spaniens titel är säkrad och jag längtar hem. Men så får jag ett sms från en kompis som befinner sig i Valencia:
Folk tutar, tutar och skjuter raketer. Hos dig?
Döda råttor, min vän, döda råttor.
Jag hade gärna anslutit till segerpartyt i Valencia.
Men jag tror att det kommer att hållas många mer i Spanien under de närmaste åren. (JO)

Och Luhr har ju sopat banan med resten av branschen med sina stockholmsnyheter i host. Kul!
Laul maste klia sig i huvudet.
Fast han ar ju tv-stjarna nu...

BLOGGPOST TILL P
Jag har varit pa ett bolivanskt brollop. Det var vackert. Inte ett sadant du sjunger om, utan ett vackert sadand, i en praktig katolsk katedral

BREV TILL MOR OCH FAR
Skont att hora att ni bada ar battre.
Inte kul att va sa langt borta nar nan skar i min mor.
Livet ar gott har pa andra sidan Atlanten men jag langtar efter er.
Kram sonen


Vi tjuvmjolkade kosmos och overlevde (TT)

(TT) Tomas Transtromer, (MB) Marcus Birro) (UL) Ulf Lundell (HH) Hakan Hellstrom (P) Plura (JO) Johan Orrenius

OUT OF REACH
Okej, sorry amigos, det var inte sa  mycket tackning ute pa amazonas sa jag har varit lite okontaktbar nagra dagar. Men nu ar jag tillbaka i civilisationen eller, naja...
Flyger till Lima om nagra timmar och sen ska jag ha riktig semester

THE JUNGLE CREW
Monstrade pa en liten motorbatskanot for tre dagar sen och gav mig ut pa amazonas.
Det var jag, min guide Titio, Graham (en aldre herre fran Atlanta), en chilensk snubbe med sin mexikanska tjej och hennes bror.
Det var vi som anlande djungellodgen mitt ute i ingenstans.
Forsta dagen var Graham med oss och da pratade Tito engelska men eftersom jankarn var pa en langre tur och forsvann andra dagen var det bara jag och the lationos kvar  och eftersom Tito tyckte min spanska var sa bra brydde han sig inte om att beratta nat pa engelska mer, fair enough.

PLAYED IT TIL MY FINGERS BLED
Slappade lite i hangmattan och tog en kall nar vi val var ute i djungeln, helt fantastiska ljud dar ute, faglar som later som rinnande vatten, papegojor som flyger forbi, moskitos som attackerar och en tarantella stor som en knytnave som hangde i taket.
Nagra av indianerna som hade stallet spelade lokal musik och efter ett tag hamnade gitarren hos mig och jag var tvungen att kora en lat.
Blev en ny tolkning av "En gammal dodge" med en indiansk schaman pa sologitarr.
Nu snackar vi Xavante :-)

Inga smycken, ingen nad
Ingen Gud.
Hos Xavante

Mina stackars fingrar ar fortfarande sariga.

SWIMMING IN THE AMAZONAS
Tog kanoten ut pa den maktiga amazonas igen, besokte en liten by med indianer, kramade en anakonda, hade en "nightmonkey" i knaet, sma galna nasbjornar som slogs, en alligator som lapade sol, sen vidare ut pa floden och jag kastade mig i det vita vattnet och simmade med de rosa delfinerna.
Samtidigt som jag holl om snorren for att inte slappa inte de farliga parasiterna som harjar i vattnet.

EN NATT FULL AV LJUD
Stannade uppe ratt lange pa lodgen och drack ol med en engelsk herre och ett par fran Lima. Larde dom att lyssna pa Ryan Adams. Trevliga manniskor, och vi blev smatt berusade dar ute i djungeln, med alla ljud och regnet som piskade ner.
Och vi satt dar vid vara sma fotogenlampor och njot av natten.

HOS INDIANERNA
Upp tidigt igen, fast jag var vaken fore Tito forsokte vacka mig.
Tva timmars vandring genom djungeln till en liten indianby dar kvinnorna hade sma roda kjolar och bara brost och mannen bastkjolar och tiaror av papegojafjadrar.
Skjot pilar i langa ror - yes jag traffade malet - dansade med en gammal kvinna och lyssnade pa deras musik.
Rodmalad i ansiktet.

TILLBAKA I CIVILISATIONEN
Kom tillbaka till Iquitos igar och sprang pa tva svenska snubbar fran GBG, trevligt att hora denna vackra dialekt aven om de hade den daliga smaken att halla pa OIS.
Vem fan haller pa OIS?
En trevlig men tidig kvall, dar jag vann ett maratonlangt parti Chicago, fast jag ar fan bakis anda.
Ska tillbaka till hotellet och packa nu.
Flyger till Lima om fyra  timmar.

SKUMT
Valdigt markligt det har.
Det lokala olet Cusquena ar sott och ok att dricka - det finns battre som Cristal och Pilsen - men nar jag var uppe pa Altiplano sa kunde man inte hallka upp ett halvt glas innan det skummade over.
Har i djungeln ar det bara att halla pa.
Varfor skummar ol mer pa hog hojd?

MOTORCYCLE DIARIES
Laste Che Guevaras klassiska reseskildring haromdagen, en vacker resa och kul att lasa om alla platser jag varit pa.

EN LANG DAGS FARD MOT...
Djungeln.
Nastan lite sovmorgon i gar. Klev upp atta, att lite agg och skinka och sa farval till Daniel och Denise och tog en taxi till flygplatsen.
Planet var en halvtimma forsenat men till slut var jag uppe i luften. Konstigt plan, lyckades aldrig riktigt klura ut vilken typ av maskin det var. Tre saten pa bada sidorna av gangen men det var valdigt kort, max 15 rader, en liten tjockis.
Blev en harlig bergochdalbanetur over anderna, tror aldrig jag varit med om sa mycket turbulens. Riktigt kul.

SHORT STOP IN LIMA
Hade tre timmar i Lima i vantan pa planet till Iquitos. Kakade pa McDonalds, jaja, jag vet, men jag var faktiskt lite smasugen pa fast food efter alla lamgsamma middagr.
10 bitar McNuggets satt fint.
Checkade in pa inrikesterminalen och tankte agna vantan at att dricka lite ol.
No way, Jose!
De hade ingen ol pa inrikes.
Fick ga och kopa en flaska rom (28 kronor) och tva halvliters cola (20 kronor - vilket ran) for att fa mig en liten eftermiddagsgrogg och lugna nerverna infor nasta flygning.
Nasta plan var i alla fall en Boeing 737 och jag sov faktiskt storre delen av 1,5-timmeflygningen.

RAKT IN I VAGGEN
Efter tre veckor uppe i Anderna var det som att kliva rakt in i en tropisk vagg nar jag klev av planet i Iquitos, Amazonas, i norra Peru.
Antligen lite tropisk hetta, svettades som en gris i mina jeans och i min regnjacka.

A MAN OF MANY COUNTRIES
Ok, jag har blivit kallad irlandare, kanadensare och amerikan pa den har resan men i gar fick jag en ny nationalitet.
Can I have a cup of tea, please.
Traffade en amertikansk familj fran Atlanta pa flyget och smapratade lite med dom och bad om tips eftersom kvinnans familj var fran Iquitos.
Helt plotsligt fragar snubben varifran i England jag kom fran.
Hm, tror jag spenderat lite  for mycket tid med London-Daniel. Hade Lena Wallin, min engelsklarare, som bara gav mig en fyra for att jag pratade amerikansk engelska, hort mig nu sa hade jag nog fatt en femma ;-)

JHONNY ELVIS
Blev snabbt uppragad av en taxichauffor som presenterade sig som Jhonny Elvis som tog mig in till stan for atta soles (16 kronor).
En bit in pa resan plockade jag upp en cigg och precis samtidigt saktade han in och borjade fippla i en vaska, nej, inte nu igen tankte jag och vantade mig att fa en pistol i plytet men Elvis var en god man, han plockade fram en tandare och tande min cigg.
Hade tankt att bo pa ett stalle forst men Jhonny overtalade mig att aka till Baltazar och sa blev det. Sa for 30 soles (60 kr) har jag nu ett eget rum med egen toalett och kabel-tv som till och med har en kulturkanal...Inte sa mycket varmvatten dock, men det spelar ingen storre roll, det ar otroligt varmt har sa jag duschar garna kallt.

VARLDENS STORSTA STAD UTAN LANDFORBINDELSE
Befinner mig alltsa i Iquitos i norra Peru. Amazonas slingrar sig  norr om centrum.
Stan ar helt galen. Finns inte sa manga riktiga taxis har men det kryllar av tuk.-tuk-liknande maskiner och de kor som galningar sa det galler att se sig om innan man ska over gatan.
Efter att ha varit pa hundra stallen som ar den hogsta nanting i varlden ar jag nu i varldens storsta stad utan landforbindelse.
Man maste flyga eller aka bat hit.
Bor 430 000 invanare har men det kanns inte sa stort.

SOVMORGON
Var ute en svang pa stan i gar kvall och drack nagra ol med tva engelska broder och tva kanadensare. Blev inte sa sent och eftersom jag inte hade nat planerat i dag blev det sovmorgon.
Stallde inte klockan eller nat, men likt forbannat vaknade jag nio. Det ar nat fel pa min biologiska sovklocka...

SKAGGET MASTE BORT
Sex veckors reseskagg gotta go, alldeles for varmt har.

DJUNGELTUR
Som sagt, idag ar det slappardag, men jag ska ut pa byn strax och forsoka fixa en tva eller tredagarstur pa amazonas, sa jag kan fiska pirayor och fanga anakondor, och shoppa en flygbiljett tillbaka till Lima sa allt sant ar fixat. Men nu maste jag ata....

BACK SPADDEL
...bara en sak till, backa bandet lite till. Var raftingtur var som sagt en lyckad tillstallning och vi hade hur kul som helst at var skone guide Jonatan som hade lite svart med engelskan.
Nar vi skulle paddla bakat sa han "Back spaddel" sa det slutade med att hela var grupp sa "Back Spaddel" och skrattade sa vi kiknade.
Sen nar vi skulle inta vara utgangspositioner sa han allt "on your back" i stallet for "go back".
Sa jag och Daniel korde den till tjejerna hela tiden: "On your backs, girls"

LAS DILL
Hermann har en valdigt gripande text pa bloggen barstol.se.
Las.

BYE BYE ANDEES
Efter tre veckor pa hog hojd ska det vli ratt skont att komma ner pa havsniva igen.
Flyger till Lima torsdag formiddag (lokal tid) och sen vidare till Iquitos i de peruanska delarna av Amazonas.
Moskitos, anakondor och pirayor, har kommer jag!
Ska forsoka ta mig ut pa nan trevlig djungeltur och forhoppningsvis se nat djur.
Denise stannar kvar har i Cusco, Daniel ocksa, fast bara nan dag till, han velar lite var han ska ta vagen men vi lar nog ses nanstans uppe langs kusten.


SHORTY
Daniel, min kare tjecke engelske van avslojade idag att hans tjeckiska efternamn betyder kort.
En liten smakul historia, pa hans farfars gard hette slakten kort och pa nastgarden, hette de lang.
Sa jag har alltsa rest med mini-Denise och Shorty.
Men i kvall ar det break up time. Tid for god mat och lite Pisco Sour.
Det har varit tva bra veckor lite sorgligt.

TANKSPRIDDA DENISE
Denise ar snall och gullig. Men hon har tusen bollar i luften samtigt och ar som sagt valdigt spirituell och har lite svart att forsta mig och Daniel eftersom hennes engelska inte ar helt lysande.
I gar pa Macchu Picchu fragade vi om hon visste vagen till kontoret for biljetterna till Wayna Picchu.
"Jaaa"
Men sen nar vi val vandrade omkring dar inne sa fragade vi henne igen men da visste hon plotsligt inte.
Jag och Daniel blev lite sura och drog ivag sjalva for att hitta kontoret och gjorde det snabbt och fixade vara biljetter.
Denise strosade omkring for sig sjalv och nar vi sprang pa henne igen var hon alldeles till sig.
Hon hade tappat sin kamera.
Hon hade mediterat och lagt ifran sig kameran och antagligen glomt den eller sa hade hon tappat den.
Lite typiskt henne...
Som tur var har jag och Daniel bilder pa det mesta sa nu har jag brant en dvd at henne.

IM IRISH
Sprang pa mina kara vanner fran San Pedro Atacama, Cat och Dan i gar.
De som kallar mig irlandare.
Lite for att en massa folk tror att jag ar irlandare nar jag pratar, men mest for min utmarkta formaga att hanga med irlandarna nar det handlar om att dricka malt :-)
Vi hade en trevlig kvall med ett gang andra obor pa Paddys i Cusco, den hogst belagna irlandskagda puben i varlden.
En valdigt kulkvall men....

RAFTING
Jag var inte irlandsk nog igar. Vek ner mig redan vid 00.30 for i morse var det dags att ge sig upp igen.
Denna gang for white water rafting.
Denise stannade hemma men jag och Daniel drog i vag.
Forst en och en halv timme i buss upp i Anderna, sen var det dags att kasta syltorna och dra pa sig korvskinnet.
Var riktigt sexig i vatdrakten, haha.
Det var valdigt soligt och varmt nart vi kastade oss ner for floden sa Daniel passade pa att bada.
Det skulle han inte gjort, snart kom molnen, vinden och regnet och det blev svinkallt.
Men det blev anda en kul tur.
Det var bara en 3 plus fors pa den sexgradiga raftingskalan men pa en del stallen var det ratt tufft for var flotte bestande av mig, Daniel, tre roliga irlandska tjejer, Cieran, Sinead och Rhona, amerikanska Megan och var guide Jonatan.
Vi korde olika paddelkommandon, forst pa engelska, one, two, sen pa spanska, svenska, irlandska, tjeckiska och indianska.
Och ingen trillade ur baten, fast vi fastnade mitt i en fors sa jag opch Daniel och guiden fick kliva av och putta loss oss.
Till slut tog vi oss dock ner, blotta och kalla och varmde oss med bastu och mat innan det bar av till Cusco igen.
Helt klart en kul dag.

JAG GJORDE DET FORBJUDNA
Tillbaka i Cusco gjorde jag nat jag inte gjort pa lange.
Jag vet inte var det kom ifran.
Nan inre sanitar kraft.
Jag gjorde det forbjudna.
Jag kastade dasspapper i toaletten och spolade.
Fy!
Fast vi klarade oss fran oversvammning, men jag ska inte gora om det.

LOCOS
Vaknade harom morgonen med svara, naja, snartor fran de hogra delarna av mitt brost.
Visste forst inte vad det var, men sen kom jag pa det.
De kor som galningar har nere pa dfe smala kullerstensgatorna.
Har hallit mig undan bra men haromkvallen slog en taxichauffor upp dorren rakt i min hogra sidan.
Helt bla dar nu.
Bilmarodorer!

NYA BILDER
Ska forsoka tanka upp lite nya bilder pa Facebook nu for er som ar intresserade.

Tanker pa dig mamsen. Hoppas allt gar bra idag.
Kram

Okej, nu var det dags. Machu Picchu, Inkarikets huvudstad, hela Sydamerikas storsta turistattraktion.
Jag, Daniel och Denise klev upp 04.30, taggade och redo.
Tittar ut genom fonstret.
Regn och dimma tjock som vispad gradde...

Ja, ja, bara att bita i det sura, satta pa sig regnkladerna och ta bussen upp till de antika templen.
Nar vi val var dar uppe vid halv sex sag vi knappt fotterna framfor oss, men vi vandrade runt dar i  labyrinterna av hus och tempel och efterhand slutade regnet och dimman borjade latta lite.
Blev nagra ratt coola bilder pa de gigantiska bergstopparna i mystiska dim- och molnformationer.
Framat tolv hade det lattat sa mycket att vi till och med kunde ta de klassiska Machu Picchu bilderna med det stora berget Wayna Picchu i bakgrunden och det blev faktiskt en ratt fantastisk dag, for sen kom till och med solen.

400 personer om dagen far bestiga det gigantiska berget Wayna Picchu for att se se Machu Picchu fran andra hallet.
Vi var dar tidigt och lyckades fa varsin biljett.
Fast det dar var ingen lek.
En timmes vertikal klattring pa hoga stentrappor, sma stigar, genom sma grottor.
Pa en del stallen fanns det stalvajrar att halla sig i men oftast var det helt utan racken.
Det var grymt jobbigt och totalt livsfarligt.
Tydligen hade en turist ramlat ner for ett stup och slagit ihjal sig for en vecka sedan. Tur att jag inte visste om det...

...men det var vart det.
Nar vi val slitit oss upp och satt och dinglade med benen pa en klippkant och sag Machu Picchus fanmtastiska inkaruiner och terasser lysas upp av solen var det nastan religiost.
Otroligt vackert.

Nedklattringen var lattare, men smalurig och jag och Daniel var ganska lattade nar vi val var nere.
Strosade runt lite till bland ruinerna innan det var dags att ta bussen ner till Aquas Caliente och taget "hem" till Cusco.

UPPE MED TUPPEN
Puh, inte manga timmars somn i natt.
Kvart i fem ringde klockan, snabb ihoppackning av grejerna en farvalkram till Marte och sen sprang jag, Daniel och mini-Denise nerfor kullerstensgatorna for att hinna med vart tag till Aqua Caliente.
En bedarande resa i first class men med bara nagra timmars somn i kroppen var jag i halvdvala de tre timmarna pa taget.
Jag och Daniel hamnade bredvid varandra medan Denise satt i en annan vagn.
Fast hon var lika glad for det for hon traffade nan spansk tjej och sa fort de klev av taget stack de upp till Machu Picchu for att ha en healingsession...hm.

WANNA GET DRUNK?
Jag och Daniel checkade in pa hotellet, riktigt lyxigt med balkongutsikt over en brusande flod och gigantiska berg.
Slappade lite pa rummet och gick ut for att ata lunch.
I guidebockerna sagas den har lilla byn som den varsta i Peru men den guideforfattaren maste kakat svamp eller nat.
Sa jakla farligt ar det inte. Det ar visserligen dyrt och turistiskt men landskapet ar fantastiskt.
Gott om inkastare pa stan och en aldre kvinna tog helt klart priset.
Medan andra lockade med matmenyer kom hon bara fram till oss och log: "Wanna get drunk, 4 for 1"
Haha, bra erbjudande men vi passade och hittade en trevlig liten fransk-peruansk restaurang.
Loksoppa med ost fran altiplano till forratt, citrongrillad oring med potatislov till huvudratt och chokladmousse till efterratt.
Valdigt gott.

VERTIKAL KLATTRING
Finns en alternativ gratisvag for att se Machu Picchu och jag och Daniel bestamde oss for att hajka upp dit.
Det ar bara en 40 minuters promenad sa tjejen i receptionen.
Tjena...
For det forsta stod det en stor skylt vid stigens ingang, vagen avstangd for underhall, men vi chansade och och gav oss ut pa trekken anda.
Nar vi klattrat 30 minuter upp pa branta stentrappor uppenbarar sig helt plotsligt en gigantisk trastege. 100 meter vertikalt rakt upp.
Kandes visserligen stabil men klockan var redan fyra och nar tva tyskar kom nerklattrandes och sa att det var en timme till toppen vagade vi oss inte upp.
Inte helt klockrent att klattra upp och sen forsoka ta oss ner i morkret.
Far sikta pa att se Machu Picchu i morgon i stallet.

VILDA DJUR
Sen satt jag och Daniel och slappade pa balkongen nar agaren till hotellet heltplotsligt kommer utrusande och ar helt entusiastisk. Pa andra sidan floden, 30 meter bort, uppenbarar sig helt plotsligt tva svarta djungelbjornar.
Vi sag dom leka i traden i over en timme, var jakligt haftigt.
Och det ar tydligen ratt sallsynt att man ser bjornarna, hotellagaren var helt i extas.

ROBIN SODER GLODER
Grattis Robin!

PARTY OCH HARD HOGHOJDSTRANING
Cusco ar verkligen en trevlig liten stad, inte nog med att man far gratisdrinkar overallt, man forbranner allt dagen efter da man maste klattra upp och ner for att ta sig till city och tillbaka till hostelet konstant traningsvark....men jag kommer ha en valtranad sexig rumpa nar jag kommer hem ;-)

PISCO SOUR
Okej, cuba libre ar den vanligaste gratisdrinken men det har blivit en hel del Pisco sour har i Cusco.
Pisco ar det lokala eldvattnet, en hemsk dryck som ar i samma smakniva som Tequila och Capirinha.
Fast blandat till Pisco Sour ar det helt okej.
En skvatt pisco, vispad aggvita, lime och sa lite kanel pa toppen.
Salute!

ANTLIGEN ETT NUMMER
Tillbaka pa vanliga luren, 0702-530133.
Skicka garna ett mess, eller skriv ett mejl, enda som kommer i min mejlkorg ar viagrareklam och sant har jag ingen nytta av pa den har celibatresan, haha.

IF YOU COME FROM A LAND DOWN UNDER
Riktigt rolig kvall pa Roots och Mama Africa igar kvall. "Johan!!!!" forst sprang jag pa mina tre australiska tjejer fran Salta.
"Hey Johan" sen de fem galna partyprissarna fran samma land som jag hangde med i Iguazu.
"I have seen you before" och slutligen min slovenske granne fran hostlet i Buenos Aires. We are all on the same path.

IT MUST HAVE BEEN LOVE
....but its over now. Om Per Gessle far stimpengar fran sydamerika blir han ett annu rikare troll. Tror jag hort den laten fem ganger och i gar dansade jag loss till Ace of Bace klassiska "All that she wants, is another baby"

VILDA WESTERN
Tog en tripp, naja, slet som ett djur upp for branta trappor, for att se den stora Jesusstayn som overblickar stan i gar.
Otrolig utsikt over Cusco och inkaruinerna som heter nat konstigt som later ungefar som sexy woman fast pa inkasprak.
Val daruppe, flasiga och trotta, kom det fram en trevlig aldre herre och fragade om vi ville ta en ridtur.
Klart vi ska! Marte har ridit sen barnsben och har egen hast och jag och Daniel har i alla fall suttit i en sadel innan, men lilla Denise var livradd, men hon ar tuff den lilla och grenslade en hast for forsta gangen.
Sa for 20 soles, en femtilapp, tog vi en tvatimmarstur uppe i bergen pa nagra magra krakar. Ratt trevligt faktiskt, fin natur, otroliga vyer, lite tempel, mest i lugn takt men da och da gav sig hastarna av i galopp, hia!
Det var snalla sma kusar, alla utom min som ville ge sig pa de andra hastarna hela tiden och dessutom bet Daniel i byxbenet, haha, han var livradd for mig sen "Hall din hast borta fran mig!"
Lite om i rumpan i dag.

INKAMASSAGE
Fast det finns kur mot rovont.
Tva dar i rad har jag fatt massage. En timmes inkamassage for 70 kronor. Inte lika bra som i Thailand men helt ok.
Fast Daniel var lite irriterad over att min massagetjej masserade min bak efter hastturen men inte hans...

UFFE AR MED MIG
Pa andra sidan drommarna ar mitt resesoundtrack.
Alskar den dubbel-cd:en.
Tva latar som gatt varma pa den har resan.
Maranita och Nastan ditt namn.
Maranita kanns som en resesang och ar valdigt vacker aven om jag inte helt uppskattar Janne Barks Dire Straits-riff och Nastan ditt namn ar nog den basta Uffelat jag vet.
Sok pa lattiteln lyrics och Lundell och njut.
Tror den handlar om mig.
Bra intervju i DN haromdagen forresten.
Tack Foppa.

UNDERBART AR KORT
Jag har lart mig laxan, jag ar forberedd, men det ar anda javligt irriterande.
Skulle ta ut pengar haromdagen men...oops, dar forsvann det kortet.
Kom in en lokal snubbe och visade mig hur jag skulle fa ut det: "Tryck sa, sla din pinkod, sen kommer det tillbaka".
Det gjorde det inte.
Och jag blev lite orolig att det var nagon slags scam, men ingen hade tagit ut nagra pengar nar jag ringde och sparrade det i alla fall.
Skont att jag har tva kort till.

UNDERBART AR KORT
For er med tillgang till facebook finns nu 243 nya bilder (mycket natur, en del party) att ta del av.

SVALJ SALIVEN, DU GAMLE INDIAN
Inkaindianerna har lite svart med engelskan. De guider vi haft har haft valdigt kul engelska, de ar valdigt nasala och dessutom har de en formaga att producera saliv nar de pratar engelska sa efter fem minuter har de sma vita salivpolar i mungiporna.
But they are good people.
Har verligen trivts har uppe i bergen.

SVENSSON AR EN ELAK DJAVEL
Har haft daligt med beachtid sa har langt sa jag har faktiskt bara last tre-fyra bocker (den basta, en bok om Hells Angels) men jag har hunnit med en del ljudbocker pa alla bussresor.
GW:s senaste (Peter Andersson laser fantastiskt) Guillous senaste (Bolme ar ok) och Liza Marklunds senaste (Katarina Ewerlof has her ups and downs)
Fast det var i alla fall roligt att min gamle arbetskollega Svensson, Patrik i Marklunds bocker, uppgraderats till nyhetschef pa Kvallspressen, och en riktig osympatisk sadan.
Fast han tyckte det hela var ratt kul "Jag ar en elak djavel" skrev han nar vi mejlade haromdagen.
Naja, Patrik kanske ar det men inte Svensson.

THE MOON AND THE SUN
Fullmane haromdagen men solen ar inte lika uppenbar har i inka-solriket.
Dessutom ar det lite trist med alla tidsandringar. Det blir morkt har vid sex jamfort med atta i Chile.
Men tid har de inte koll pa har, forst pa bussen till Cusco hade de en klocka som gick ratt.
Alla andra bussars klockor har varit installt pa typ europeisk tid.

VA FAN BOCA
Tog pa mig min Boca Juniors-troja i dag nar jag gav mig ut pa stan. Nar jag kom tillbaka till hostelet sa sag perugrabbarna pa Boca pa tv och var valdigt roade over att jag hade en Riquelmetroja pa mig.
Boca torskade namligen med 2-3 hemma pa Bombonera.
Inte bra.

SISTA KVALLEN MED HELA GANGET
Det var en lite nostalgisk kvall i kvall. The fab four are gonna be de tappra tre.
I morgon ger sig norska Marte ut pa inkaleden medan vi andra slofockar tar taget till Machu Picchu.
Alltid lite sorgligt att skiljas fran sina resekamrater och Marte har varit ett kul sallskap den senaste veckan.
Hon ser verkligen norsk ut med klarbla ogon, blont har med tofsar och det har varit skont att ha nan att snacka skandinaviska med.
Mer info: 30 ar, fran Drammen, bor i Oslo, ar egentligen totalt olik mig. En riktig friluftstjej. Kitesurfar, kitesurfar pa sno, aker snowboard, bor i talt, har egen hast. Men vi har haft kul och man blir alltid glad av att hora ord som goj, morsomt, nettop, akkurat, huske, skjonner :-)
Kommer sakna henne. Aker hem till snowkitingen om tio dagar.
Sa kvar ar.
Denise, 28, fran Schweiz, kort i rocken, valdigt spirituellt, helt olik mig med tarotkort, meditation, halsolager, och djupa tankar.
Hon ar valdigt tankspridd men i lagom doser ar hon helt ok. Pratar ratt kul, inte helt klockren (ha, passade bra pa schweiziskan), engelska, och lustig spanska, en energisk tjej med skinn pa nasan. Jobbar som sjukskoterska i alperna men ar ute pa en langtur.
Daniel, 33, fran London, med tjeckiska foraldrar men har bott i norra Brasilien de tre senaste aren.
Skon snubbe som jag traffade i Bolivia, precis som Denise, alskar sitt engelska te. KItesurfar precis som Marte sa de har haft en del att snacka om.
Kan bli sa att vi sluter upp pa nat beachstalle norrover efteratt jag gjort min djungeltur.
Fast i kvall var det farvalmiddag for Marte pa ett trevligt och gott tapasstalle.
God mat, rakor, blackfisk, oring, serrano, champinjoner, andiano sushi, soltorkade tomater och...

ATT ATA ETT MARSVIN
Marsvin ar sota...och goda.
Eller naja, de gar att ata. Har i Cusco ar Cuy en delikatess och helstekta marsvin finns pa alla menyer.
Fast jag har inte vagat ge mig pa en hel "ratta" an men i dag hogg jag i alla fall tanderna i ett husdjur.
Tog en liten marsvinsratt pa tapasrestaurangen.
Smakar som kyckling....haha, nej det gor det inte alls.
Mer som pekinganka.
Fast den dar lilla smakbiten racker, nu har jag atit marsvin...sa javla gott var det inte, och jag fick nastan kvaljningar efterat.
Alpacka ar mycket battre.

DET FANNS DASSPAPPER
Valdigt trevlig tapasrestaurang och pa min och Ingas toalettskala far den latt en sjua.
Gick visserligen inte att spola ner toalettpappret, men det luktade gott, var rent och det FANNS toalettpapper!
Fan, det ar mer toalettsnack i sydamerika an var det ar i Asien.

MOT MACHU PICCHU
I morgon, eller rattare sagt om ett par timmar (05.00, lokal tid) bar det av. Jag, Denise och Daniel tar taget till Aquas Caliente for vidare avfard till Inkarikets hojdpunkt - Machu Picchu!
Ska vara en fin tagresa genom The Sacred Valley, sen har vi eftermiddagen i den lilla stan, tidigt i sang och sen upp i ottan pa tisdag for att beskada Machu Picchu.
Ska bli valdigt skoj.

13 000 BACK
Hm, tur att det ar lon snart.
Brande 13000 kronor i dag.
Forst 230 dollar for resan och uppehallet i Machu Picchu, och sen en slant for min och Daniels white water rafting-tur pa onsdag och sen 260 dollar for flyg till Lima och vidare dill djungelstaden Iquitos vid Amazonas pa torsdag.
Och sen 8500 for min biljett hem.
Det kostar att ligga pa topp i anderna.

JAG KOMMER HEM
Bokade en resa hem den 7 december fran Quito, Ecuador, blev dock lite orolig nar jag fick sms ifran resebyran idag om att jag fatt mejl om viktig information.
Ja, ja, avbokat igen....men det var bara flygbolaget LAN som behovde mitt passnummer sa nu tror jag att jag kommer hem. I sa fall kvallen den 8 december.
Om jag nu inte gjort nat fel som jag gjort nastam varje gang jag bokat flyg i ar....

DRUGDEALS
Jag matade Marte med Imodium mot hennes daliga mage. I dag betalade hon igen.
En hel karta med malariatabletter, Malarone.
Kan behova dom i Amazonas men jag ar inte helt saker pa att jag ska ata dom. Kristina, min kompis i Buenos Aires at dom i Iguazu och blev jattedalig. Fast a andra sidan ar Malarone medikamentet man anvander for att behandla Malaria sa skulle jag bli sjuk har jag i alla fall tabletterna att ta till da.